Jag stod just mitt i livet,
visste inte
vilken väg jag skulle gå.
Jag hade trott
på allt som stod skrivet,
tills den dagen
då jag började
förstå.

Jag har rusat blint på vägen,
och inte sett mig om
åt nå't annat håll,
och aldrig nå'nsin saktat in
på stegen,
trott jag hade insett
livets innehåll.



Låten handlar ursprungligen om kärlek - men man kan även relatera till dessa rader från ett annat perspektiv. Livet som helhet helt enkelt. Dessutom så är det värsta stormen ute, vill knappt gå hem! Det låter nästan som om det är vågor som slås runt när vindarna ilar. Svart som natten är det också! Jag sitter kvar på mitt lilla kontor och hör hur vinden viner utanför. Man kan nästan höra hur Allhelgona börjar närma sig. Det enda jag ser just nu är utsmetade regndroppar på fönstret och svarta trädsiluetter som svänger omkring. Man vet aldrig vad som kan flyga på en om man går ut nu. Sitter nog kvar en stund och pysslar med Photoshop, kollar lite res-alternativ till vinnarlaget till projektet jag arbetar med och lyssnar lite på youtube.

Sedan väntar jag med spänning inför morgondagens post då jag har beställt både peruk och linser inför helgens Halloweenfest. Jag med min otur lyckades betala in pengar för peruken, men kom på en sak jag trodde att jag missade så klickade avbryt under betalningen. Självklart har pengarna dragits från mitt konto, men inte hamnat på säljarens. Så fort jag fick veta detta betalade jag in pengarna ytterligare en gång, men då tog det fram till igår eftermiddag för henne att se transaktionen, så peruken skickades idag. Nu hänger allt på posten. Nu är det också dags att posta detta inlägg för måste fortsätta med  mina små bestyr. Shit - vinden verkligen skriiiker. Får se om jag hamnar rätt när jag ska  hem!