Charity for the titts.

                                                               


Då var årets bröstcancergala finito, och trots att jag inte har jobbat något hemifrån ikväll (!) så lyckades jag inte se hela galan. Vet inte alls vart tiden tog vägen!  Men, nästan 50,000,000:- lyckades de samla in - Amazing! Hoppas bara att våra kvinnliga behag kan räddas från cancern inom snar framtid. Med tanke på alla de summor som används till forskning varje år så förstår man vilket jobb som ligger bakom och vilken hemsk liten ihärdig sjukdom det är.

Jag såg som sagt inte hela galan och blev på något vis stressad av att jag inte hann donera pengar innan den tog slut. Jag vet ju att jag har hela månaden ut på mig, men ändå så fick jag någon sorts småpanik. När jag sedan skulle skicka mitt sms så är jag ett kontrollfreak när det gäller siffror. Jag måste kolla 10 ggr så att jag verkligen har slagit in rätt nummer (haha, varför säger man slå in ett nummer egentligen? Låter lite hårt att slå på en liten mobilknapp - knappa kanske passar bättre!). I alla fall, jag höll precis på att skicka mitt sms för en liten stund sedan, men fick för mig att numret var fel så avstod. Sedan när jag tänkte efter lite till kom jag på hur bra (dåligt) jag lyckades förra året jag skulle skänka pengar.

Vad hände då? Jo, jag skickade ett sms, fick ett bekräftelse och ett tack har jag för mig och sedan var allt bra - trodde jag! Mobilen började nämligen föra ett himlans liv och sms efter sms fortsatte att komma. Jag hann knappt se vad det var och slutligen så märkte jag att det var ännu fler bekräftelser och ännu fler tack. Men denna gång kändes det inte lika förtjänstfullt då det inte var medvetet.

Med tanke på att klockan var sent på kvällen gick det inte göra så mycket åt det vid det tillfället, så ett tag kändes det som att jag kanske skulle bli någon superdonatör, dock utan varken möjlighet eller avsikt. Det slutade till sist på nio stycken sms, så när mobilen slutade pipa och vibrera så kände jag mig lugnare. Dagen efter blev det lite kundtjänstringande, köande och utredande - men till sist fick jag tillbaka de pengar jag inte hade planerat att donera. Kändes lite konstigt att få tillbaka dem, men samtidigt inte då det inte gått riktigt rätt till när pengarna lämnade mina ägor. Någon mer som råkat ut för det?

Nä, jag får väl ta en chansning och skicka mitt sms. Denna gång kanske jag ska provtesta med en mindre summa så slipper man bli överraskad..:)

Får väl också ta ett par kläm på paret innan sovdags - just in case!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0